Psykologiskt stöd

Vi har pratat med legitimerade psykologen Ulrika Gutgard för att reda ut varför personer som blivit utsatta för sexualbrott ofta känner skam och skuld, hur du hanterar det och vad du kan göra för att gå vidare i livet.

Varför är det så att personer som utsatts för sexuella övergrepp ofta lägger skulden på sig själva?
– Vi lever i ett samhälle där det i vår kultur finns strukturer, fördomar, värderingar om kön och identitet. En kultur skapas och upprätthålls av oss som kvinna eller man i alla olika samhällsskikt och nivåer. Allt från arbetarklass till överklass, media, förskola, skola, arbetsplats, idrottsvärlden, från familjen till politiker och rättsväsende.

Även om dessa åsikter inte uttalas högt så signaleras de på olika sätt och vi växter upp med dem sedan barnsben. De integreras i våra tankar om vad som är rätt och fel. Vi lär oss generellt från födsel vad som förväntas av mig som kvinna eller mig som man.

När en person är utsatt för ett trauma, och i detta fall sexuellt övergrepp, väcks ofta tanken efteråt: hur detta kunde ske? Är vi då uppväxta med signaler som exempelvis säger att kvinnors sexualitet är farlig och ska hållas i schack för männens åtrå så kan känslor av skuld och tankar triggas kring eget beteende, klädsel, flirt och så vidare att triggas om du är en kvinna som blivit utsatt.

Som man och utsatt kan värderingar om samhällets syn på traditionell manlighet triggas igång. Traditionellt sett förväntas mannen vara stark, aktiv, handlingskraftig, inte minst i en sexuell kontext. Blir han då utsatt för ett sexuellt övergrepp, och inte har kunnat förhindrat det, kan känslor av svaghet triggas och därmed skuld och skam. 

Trots att personen som blivit utsatt är helt fri från skuld tenderar en ändå att vända tankarna inåt och utvärdera vad som var min del i det hela. Detta kan också ha med evolutionära drifter att göra, vi utvärderar med syftet att i framtiden kunna undvika att detta händer igen. En överlevnadsmekanism.

Hur bearbetar man ett övergrepp på bästa sätt?
– Att vara utsatt för ett övergrepp är ett trauma för en människa där ens trygga, säkra tillvaro ruckats och satts i gungning. Tankar om att världen är ond, att det är svårt att lita på andra människor, att inte vara trygg i denna värld kan triggas och en befinner sig i en krissituation.

I detta skede är det viktigt att söka sig till trygga personer i ens omgivning. Eller vända sig till vården och då en Leg psykolog på vårdcentral. En psykolog kan förklara att känslor och tankar en nu upplever är helt normala samt tala om för en vad en ska göra för att hantera krisen på rätt sätt.

Utsatta personer behöver också ett basalt omhändertagande och att sikta mot att leva sitt liv så vanligt som möjligt. Vara noga med att äta, sova, leva så normalt som möjligt och parallellt prata om händelsen med personer som endast lyssnar, inte behandlar, problemlöser eller värderar det du upplevt. 

Det är vanligt att man under själva övergreppet ”fryser” och inte skriker eller slåss. Och att detta in sin tur leder till mer skuld.  Kan du förklara varför vissa reagerar så?
– När vi människor utsätts för ett trauma är vi med om en mycket skräckfylld erfarenhet och här fungerar vi individer i enhetligt med de varelser vi är. Vi alla har ett område i hjärnan som heter Amygdala där känslocentret sitter. Det är uppbyggt på samma sätt idag som när vi var reptiler. Känslocentrets huvuduppgift är att hjälpa vår individ och vår art att överleva.

När vi utsätts för fara reagerar reptilhjärnan med att antingen fly, strida eller spela död. Detta är beteenden som kommer reflexmässigt utifrån vilken situation vi är i och hur kroppen väljer att agera just då. Det händer som sagt reflexmässigt och på hundradelssekunder och är inget en människa står och överlägger kring då det är en akut situation.

En del personer reagerar med att frysa till is och försöker överleva på så sätt. I stunden är det ett beteende som kanske till och med är det bästa sättet för överlevnad men i efterhand tenderar vi att värdera det. Då kan tankar om att ge upp för lätt, att vara svaga och så vidare triggas igång. Återigen kan det vara så att individen lägger skulden inåt och ser sin egen del i övergreppet trots att det helt och hållet är förövarens skuld och ansvar. 

Om man förnekar och försöker att förtränga övergrepp sätter det ofta spår i kroppen, hur ta sig detta uttryck?
-Det är viktigt att hantera krisen efter ett övergrepp på rätt sätt.

 Att ta hjälp och att prata om händelsen för att minimera risken att hindra kroppens förmåga att självläka.

Vår kropp är utrustad att överleva och hantera trauman. Det kan ta upp till sex månader – ett år att bearbeta ett trauma. Vissa människor självläker och alla som är med om traumatiska händelser får inte men i framtiden.

Dock kan det vara så att traumahändelsen satt så djupa spår hos en människa att kroppen inte kan hantera självläkningsprocessen. Då kan rädslan bestå och vidmakthålla rädslor (ångest), oro, undvikande av situationer, platser och människor. Det påverkar då vår livskvalité och funktionsförmåga negativt. Då kan det vara så att en uppfyller kriterier för en diagnos som innebär posttraumatisk stressymptom (PTSD) och det behöver behandlas professionellt av leg psykologer inom exempelvis traumacenter och psykiatrin.  

Det kan också vara så att du får tankar om att skada dig själv, till exempel genom att skära dig eller på annat sätt åsamka dig själv fysisk smärta. Eller tankar om självmord. I sådana fall –  sök akut hjälp inom vården hos psykolog eller läkare!

Samma om en börjar leva destruktivt exempelvis genom att börja överkonsumera droger, alkohol, sex, spel, shopping och så vidare – sök akut hjälp. Det kan vara tecken på att distrahera och dämpa ångest tillfälligt på ett, på lång sikt, destruktivt vis. 

Vad är viktigt för att ta sig vidare i livet? 
– Se händelsen ur ett helhetsperspektiv och lägg ansvaret hos förövaren. Hitta och lev efter dina egna värderingar om hur du vill leva ditt liv och sök hjälp om du märker att händelsen påverkar ditt liv negativt till exempel via undvikandebeteende, extra vaksamhet, mardrömmar eller brist på tillit generellt till din omgivning. 

Dina tre bästa råd för att ta sig ur skuldfällan?

  1. Kunskap. Skaffa dig kunskap om hur vi människor fungerar psykologiskt och biologiskt i traumasituationer. Om att vi regerar reflexmässigt utifrån överlevnadsmekanismer snarare än utifrån hur vi som individ klär oss eller beter oss. Det tillsammans med kunskap om hur våra kulturer och värderingar påverkar oss och förvirrar våra tankar om vem som bär ansvaret i ett övergrepp.
  2. Förhoppningsvis leder kunskap och medvetenhet om hur trauma och kultur hänger ihop till att du som utsatt kan lägga ansvaret där det hör hemma – hos förövaren.
  3. Ta hjälp av nära och kära, trygga personer som du litar på. Och/eller sök professionell hjälp hos Leg. psykolog, antingen privat eller via vården. Lev basic (mat, motion, sömn) och normalt i lugnt tempo. Prata om händelsen med personer du litar på och fokusera på återhämtning, lugn och ro, kravlösa och njutbara aktiviteter.